Wavin' flag

Nationalismen i Sverige är inte vad nationalismen är i andra länder. Här handlar nationalismen oftast om flaggviftande fanatiker som använder sin bild av landet för att exkludera andra människor. Där borta – i Kurdistan, Södra Sudan, Västsahara och på andra platser – är nationalismen en demokratirörelse. Detta ska man ha i åtanke när man diskuterar svensk utrikespolitik.

 

Anledning till att jag tar upp detta är för att synen på nationalism har förvirrat sossarnas partitopp. Enligt ett kongressbeslut ska socialdemokraterna arbeta för ett fritt Västsahara och helt i linje med vad partimedlemmarna önskar föreslog (S) att Sverige ska jobba för Västsaharas rättigheter även i europaparlamentet. Detta beslut drogs sedan tillbaka. Anledningen är något oklar, fast troligen beror vändningen på att Sverigedemokraterna skulle ställa sig bakom förslaget.

 

Det är synnerligen ironiskt att ett politiskt parti drar tillbaka ett förslag av rädsla för att det ska röstas igenom, men situationen är inte bara ironisk utan också djupt beklämmande. I och med lappkastet i utrikesutskottet gick Västsaharas folk från att vara medmänniskor med rätt till självstyre och solidaritet, till att bli brickor i ett politiskt spel.

 

Mycket sorgligt. Särskilt med tanke på att partitoppen uppenbart har missförstått det politiska spelet. Man ska komma ihåg att Sverigedemokraterna och sossarna kan göra samma bedömning när det kommer till enskilda sakfrågor. Dock skiljer sig partierna åt i hur de ideologiskt motiverar sitt ställningstagande.

 

Sverigedemokraternas beslut angående Västsahara grundar sig i deras ultrakonservativa syn på nationalstaten. Varje land hör ihop med en särskild etnisk grupp - det är (SD) i ett nötskal. Socialdemokraternas kongressbeslut angående Västsahara handlar däremot om solidaritet. Folket i Västsahara känner sig förbisedda och negligerade. De är förtryckta av den marockanska ockupationsmakten och självständighet skulle öka medborgarnas möjligheter att få inflytande över sin vardag.

 

Det var därför kongressbeslutet togs. Det beslutet har ingenting att göra med vad Sverigedemokraterna tycker eller inte tycker och bör givetvis följas av partiets företrädare.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0